Att skriva begripligt och publicera tillgängligt är inte bara god ton. För många organisationer är det ett lagkrav. Tre lagar är särskilt viktiga för den som publicerar på webben, och de gäller lite olika verksamheter.
Språklagen: vårdat, enkelt och begripligt
Språklagen säger i 11 § att ”språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt”. Kravet kallas ofta klarspråkskravet och gäller myndigheter, kommuner och regioner – alltså även texter på deras webbplatser.
Klarspråk handlar om att mottagaren ska kunna hitta, förstå och använda informationen. I praktiken betyder det ofta:
- Det viktigaste först. Börja med det läsaren behöver veta eller göra, inte med bakgrunden.
- Tilltala läsaren. Skriv du och vi i stället för den sökande och myndigheten.
- Korta meningar och vardagliga ord. Förklara facktermer som inte går att undvika.
- Verb i stället för substantiveringar. Vi beslutar är tydligare än beslutsfattande sker.
- Rubriker som säger något. En rubrik som ”Så ansöker du” hjälper mer än ”Information”.
Ett läsbarhetsmått som LIX kan ge en fingervisning om en text är tung, men det säger inget om innehållet är logiskt ordnat. Det bästa testet är fortfarande att låta någon i målgruppen läsa.
Digital offentlig service: krav på tillgängliga webbplatser
Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (2018:1937) gäller offentlig sektor och vissa andra aktörer som finansieras med offentliga medel. Den bygger på ett EU-direktiv och kräver att webbplatser och appar uppfyller kraven i den europeiska standarden EN 301 549, som i sin tur hänvisar till riktlinjerna WCAG 2.1 på nivå AA. Myndigheten för digital förvaltning, Digg, är tillsynsmyndighet.
Lagen kräver också en tillgänglighetsredogörelse: en sida där organisationen berättar hur tillgänglig webbplatsen är, vilka brister som finns och hur besökare kan påtala problem.
Tillgänglighetslagen: nu även privata tjänster
Sedan den 28 juni 2025 gäller tillgänglighetslagen (2023:254), som bygger på EU:s tillgänglighetsdirektiv. Den omfattar vissa produkter och tjänster även i privat sektor, bland annat e-handel, banktjänster, e-böcker och vissa transporttjänster. Post- och telestyrelsen, PTS, samordnar tillsynen. För den som publicerar i en webbutik betyder det att produktsidor, kassa och kundtjänst också behöver fungera för personer med funktionsnedsättning.
Det här kan webbredaktören göra
Mycket av tillgängligheten avgörs av hur webbplatsen är byggd, men en stor del ligger i det redaktionella arbetet. Några saker du kan göra varje gång du publicerar:
- Använd riktiga rubriknivåer i rätt ordning, så att skärmläsare och sökmotorer förstår strukturen. En sida ska ha en huvudrubrik.
- Skriv beskrivande länktexter. ”Läs mer om bygglov” fungerar, ”klicka här” gör det inte när länkarna läses upp utan sammanhang.
- Ge bilder alt-texter och lämna dekorativa bilder tomma. Se guiden Allt om bilder på nätet.
- Undvik information som bara finns i bild eller färg, som ett schema i en bildfil eller röd text som enda markering.
- Var försiktig med pdf-filer. Information som är viktig bör finnas som vanlig webbsida. Om du publicerar pdf behöver även den vara tillgänglig.
- Texta filmer och skriv ut det viktigaste i texten intill.
Så kommer du igång
Det är lätt att känna sig överväldigad av standarder med många kriterier. Börja i stället med det innehåll som används mest. Webbplatsens statistik visar vilka sidor som har flest besök – ofta är det kontaktuppgifter, öppettider, ansökningar och de vanligaste frågorna. Gå igenom dem först: är texten begriplig, finns det rubriker, har bilderna alt-texter och går det att använda sidan med bara tangentbordet?
Gör sedan tillgänglighet till en del av rutinen i stället för ett projekt. En kort checklista vid varje publicering fångar de flesta redaktionella misstagen. Be gärna om synpunkter från användare med olika behov, och läs vad besökarna skriver via kontaktvägen i tillgänglighetsredogörelsen. Rättar du ett fel på en sida, kontrollera om samma fel finns på fler ställen.
Glöm inte gammalt innehåll. Inaktuella sidor gör det svårare att hitta rätt och riskerar att ge felaktig information. Att ta bort eller uppdatera är ofta den enklaste förbättringen av alla.
Tillgänglighet gynnar alla
Tydliga rubriker, korta stycken och beskrivande länkar hjälper inte bara den som använder hjälpmedel. De gör det lättare för alla att skumma en sida i mobilen, och de hjälper sökmotorer att förstå innehållet. Klarspråk och tillgänglighet är två sidor av samma sak: att besökaren ska kunna använda det du publicerar.
Texten är en översikt och ingen juridisk rådgivning. Vilka krav som gäller för just din organisation framgår av lagtexterna och av vägledningar från Digg och PTS.